1808
I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av 1808, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och hobbyister. Från sitt ursprung till dess inverkan på det samtida samhället har 1808 spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Genom detaljerad och insiktsfull analys kommer vi att försöka reda ut dess många aspekter och förstå vilken betydelse 1808 har i dagens värld. Förbered dig på att ge dig ut på en upptäcktsresa när vi gräver ner i de mysterier och under som 1808 har att erbjuda.
1808 (MDCCCVIII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Händelser
Januari
- 22 januari – Portugals kungliga familj beeger sig till Brasilien under Napoleonkrigen.
- 24 januari – Johan Tobias Sergels staty av Gustav III avtäcks, på Gustavs 62:a födelsedag.
Februari
- 21 februari – Finska kriget utbryter genom att ryssarna under general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden utan krigsförklaring anfaller Finland vid Abborfors.
- Februari – Sverige sluter subsidiekonventioni med Storbritannien.
Mars
- 1 mars – Svenskarna, under överbefälhavaren Wilhelm Mauritz Klingspor, slår tillbaka det ryska anfallet.
- 2 mars – Ryska trupper intar Helsingfors och belägringen av Sveaborg inleds.
- 13 mars – Vid Kristian VII:s död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik VI, som i praktiken har varit Danmark-Norges regent sedan 1784, eftersom fadern är psykiskt sjuk. Dagen därpå förklarar Danmark krig mot Sverige.
- 14 mars
- Danmark förklarar Sverige krig. Danskarna har tänkt landstiga med fransmännen i Skåne, men hindras av brittiska flottan.
- Kung Gustav IV Adolf beslutar att införa lantvärnet, som skall omfatta alla ogifta svenska män mellan 18 och 25 år. Antalet begränsas dock till 30 000 man.
- 18 mars – Svartholms fästning kapitulerar för ryssarna.
April
- 1 april – Den ryske konteramiralen Nikolaus Bodisco får av tsaren i uppdrag att ockupera Gotland.
- 16 april – Svenskarna blir besegrade av ryssarna i slaget vid Pyhäjoki.
- 18 april
- Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Siikajoki.
- Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Lier.
- 22 april – Ryssarna landstiger på Gotland vid Slesviken.
- 23 april – Efter att ha diskuterat läget med representanter för Visby stad kapitulerar den svenska styrkan på Gotland för ryssarna.
- 25 april – Bodisco förklarar Gotland ockuperat för ryske tsarens räkning, med honom själv som guvernör.
- 27 april – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Revolax varvid svenskarna börjar förbereda en våroffensiv.
- 28 april – Svenska skärgårdsflottan besegrar den danska i skärgårdsslaget vid Strömstad.
Maj
- 1 maj – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Pulkkila.
- 3 maj – Amiral Carl Olof Cronstedt kapitulerar och överlämnar fästningen Sveaborg till ryssarna.
- 9 maj – Svenskarna (ålänningarna) besegrar ryssarna i Kumlingeslaget.
- 14 maj – Svenska trupper landstiger på Gotland vid Sandviken.
- 16 maj – De ryska styrkorna på Gotland kapitulerar för svenskarna och skall lämna ön inom två dagar samt under ett år inte gå i tjänst mot Sverige.
Juni
- 10 juni – Svenskarna besegras av danskarna i första slaget vid Prestebakke.
- 14 juni – Danskarna besegras av svenskarna i andra slaget vid Prestebakke.
- 19 juni – Svenskarnas landstigningsförsök vid Åbo misslyckas.
- 24 juni
- En svensk landstigning sker vid Lemo och Vasa, vilken dock misslyckas.
- Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Nykarleby.
- 30 juni
- Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Åbo.
- Gustav IV Adolf beger sig till Finland och lägger därmed planerna på att erövra Norge åt sidan.
Juli
- 14 juli – Svenskarna under Carl Johan Adlercreutz besegrar ryssarna i slaget vid Lappo.
Augusti
- 2 augusti – Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Sandöström.
- 10 augusti – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Kauhajoki.
- 17 augusti – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Alavo.
- 20 augusti – Svenskarna besegras av ryssarna i det första slaget vid Ömossa.
- 21 augusti – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Karstula.
- 29 augusti – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Lappfjärd.
- 30 augusti – Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Grönvikssund.
September
- 1 september – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Ruona.
- 6 september – Det andra slaget vid Ömossa utkämpas mellan svenskarna och ryssarna med okänd utgång.
- 12 september – Slaget vid Berby utkämpas mellan svenskarna och Danmark-Norge med dansk-norsk seger.
- 13 september – Svenskarna under Georg Carl von Döbeln besegrar ryssarna i slaget vid Jutas.
- 14 september – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Oravais.
- 18 september – Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Palva sund.
- 29 september – Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Lohteå.
Oktober
- 2 oktober – Katastrofen vid Limön inträffar.
- 27 oktober – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Virta bro.
- 19 november – Konventionen i Olkijoki sluts mellan Sverige och Ryssland. Hela Finland upp till Kemi älv faller i ryssarnas händer.
November
- November – Svenska hären börjar utrymma Finland.
December
- 7 december – Stillestånd sluts på den norska fronten mellan Sverige och Danmark.
- 13 december – De sista svenska soldaterna lämnar Finland.
Okänt datum
- Det svenska Evangeliska sällskapet instiftas i protest mot Napoleonkrigen och upplysningsfilosofins förakt för religioner.
- Royal Anti-Slave Squadron börjar sin blockad mot den afrikanska slavhandeln.
Födda
- 8 januari – James Madison Wells, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1865–1867.
- 13 januari – Salmon P. Chase, amerikansk jurist.
- 19 januari – Lysander Spooner, amerikansk jurist, individualanarkist, slaverimotståndare och frän kritiker av statsmakten.
- 4 februari – Josef Kajetán Tyl, tjeckisk författare.
- 26 februari – Honoré Daumier, fransk litograf, målare och skulptör.
- 13 april – Antonio Meucci, italiensk-amerikansk uppfinnare.
- 14 april – William Marvin, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.
- 16 april – Caleb Blood Smith, amerikansk politiker, jurist och publicist.
- 20 april – Napoleon III, Frankrikes president 1848–1852 och kejsare av Frankrike 1852–1870.
- 2 maj – Marc-Gabriel-Charles Gleyre, schweizisk målare inom akademismen.
- 30 maj – Caroline Chisholm, australiensisk filantrop och politisk aktivist.
- 13 juni – Patrice de Mac-Mahon, fransk militär, hertig och marskalk, Frankrikes president 1873–1879.
- 2 augusti – Augustus C. French, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1846-1853.
- 3 augusti – Hamilton Fish, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1869–1877.
- 30 augusti – Nils Herman Quiding, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare.
- 9 september – Wendela Hebbe, svensk journalist, översättare och författare.
- 6 oktober – Fredrik VII, kung av Danmark 1848–1863.
- 15 oktober – Daniel Gottlob Moritz Schreber, tysk reformpedagog.
- 7 december – Hugh McCulloch, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1865–1869 och 1884–1885.
- 8 december – Elias Sehlstedt, svensk lyriker.
- 15 december – James E. Broome, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1853–1857.
- 19 december – Erik Jansson, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
- 29 december – Andrew Johnson, amerikansk politiker, USA:s president 1865–1869.
- Théodore Frédéric Galliardet, fransk författare.
- Ernst Richter, tysk musiker
- Karl Friedrich Weitzmann, tysk musiker
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 23 januari – Friederike Charlotte av Brandenburg-Schwedt, 62, tysk regerande abbedissa och monark av den självstyrande klosterstaten Herfords stift.
Februari
- 8 februari – Ove Høegh-Guldberg, 76, dansk statsman.
- 20 februari – Gerard Lake, 1:e viscount Lake, 63, brittisk militär.
Mars
- 3 mars – Johan Christian Fabricius, 63, dansk zoolog.
- 13 mars – Kristian VII, 59, kung av Danmark och Norge sedan 1766.
Andra kvartalet
April
- 15 april – Hubert Robert, 74, fransk konstnär.
Maj
- 5 maj – Pierre Jean George Cabanis, 50, fransk läkare och filosof.
Juni
- 5 juni – Christoph Gottfried Bardili, 47, tysk filosof.
Tredje kvartalet
Juli
- 14 juli – Carl Gustaf Ramsay, 25, finländsk militär och målare.
Augusti
- 13 augusti – Étienne Pierre Ventenat, 51, fransk botaniker.
September
- 13 september – Saverio Bettinelli, 90, italiensk författare.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 1 oktober – Carl Gotthard Langhans, 75, tysk arkitekt.
- 21 oktober – Maria Christina Bruhn, svensk uppfinnare.
- 27 oktober – Jakob Henrik Zidén, 22, finländsk militär, stupad.
November
- 26 november – Richard Potts, 55, amerikansk jurist och politiker, senator 1793–1796.
December
- 9 december – Marianne Kirchgessner, 39, tysk musiker.
Referenser
Finska kriget 1808:
- Svenska Slagfält, Lars Ericson m fl, sid 406-419.
- Hans Dahlberg, Vårt 1800-tal, sid 45-49.
Fotnoter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1808.
