Amma (yrke)
Ämnet Amma (yrke) är en fråga som har skapat stort intresse och debatt på senare tid. Med teknikens framsteg och förändringar i samhället har Amma (yrke) blivit en avgörande aspekt som påverkar olika områden i våra liv. På ett personligt, professionellt, socialt och politiskt plan är betydelsen av Amma (yrke) obestridlig. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Amma (yrke), och analysera dess inverkan och relevans i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess utveckling, genom dess implikationer och möjliga konsekvenser, lämnar detta ämne ingen oberörd. Dessutom kommer vi att försöka belysa de möjliga lösningar eller tillvägagångssätt som kan antas mot Amma (yrke), i syfte att erbjuda en global och komplett vision av denna fråga som är så aktuell idag.
En amma är en kvinna som ammar ett spädbarn utan att vara barnets biologiska mor.
Anledningen att bruka ammor var att öka barnets chans till överlevnad på grund av att det nyfödda barnets biologiska mor, av olika anledningar, inte själv kunde amma barnet. Bruket av ammor är gammalt, möjligen så gammalt som 5 000 år. Ammor har varit vanligt förekommande i överklassen i många högkulturer världen över, men var framför allt vanligt i Europa under 1700- och en tid in på 1800-talet. Det var de kungliga och adliga som började med ammor i Sverige. Så småningom togs bruket också upp av den framväxande medelklassen. Ammorna kom vanligen från fattiga miljöer och var ogifta mödrar. Ammornas egna barn kunde lämnas bort till barnhus eller änglamakerskor. Jämfört med många andra länder var aldrig användandet av ammor särskilt utbrett i Sverige.
Yrket försvann under 1800-talet. Då började framför allt alltfler medelklasskvinnor själva amma sina barn, med tanken att amning var ett sätt att visa moderskärlek. Under 1800-talet och början av 1900-talet utvecklades nappflaskorna och de första industriella modersmjölkersättningarna gjorda på komjölk började produceras.
Pastöriserad mjölk innebar dock att man kunde börja föda upp barn helt utan bröstmjölk och bruket av ammor försvann. Bröstmjölksersättning och bättre samt renare bröstmjölksflaskor har också medverkat till yrkets nedgång.
I de flesta utvecklingsländer har ammor ersatts med användning av bröstmjölksersättning. Det finns dock områden där ammor fortfarande förekommer.
Referenser
- ^ ”amma - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/amma. Läst 31 oktober 2022. [inloggning kan krävas]
- ^ ”wet-nursing | infant-care practice | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/wet-nursing. Läst 31 oktober 2022.
- ^ Paola Oras (28 oktober 2019). ”Experter och föräldrar i rådgivningen kring spädbarnsvård, ett historiskt perspektiv”. Föräldrastöd. https://xn--fdamedstd-07ah.se/experter-och-foraldrar-i-radgivningen-kring-spadbarnsvard-ett-historiskt-perspektiv/. Läst 30 november 2022.
- ^ Anette Engström, Christina Gisleskog (30 maj 2018). ”Mammors erfarenheter av amningsstöd”. Sophiahemmet. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1228645/FULLTEXT01.pdf. Läst 30 november 2022.
- ^ ”Tvillingamning”. Arcade. 25 april 2010. https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/21740/sundman_pia.pdf?sequence=1. Läst 30 november 2022.
- ^ Emrah Sütcü (28 oktober 2021). ”När slutade vi använda ammor”. Världens historia. https://varldenshistoria.se/samhalle/vardagsliv/nar-slutade-vi-anvanda-ammor. Läst 30 november 2022.