Betaflak
I dagens värld har Betaflak blivit allt viktigare. Sedan dess uppkomst har Betaflak fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och platser, och blivit ett ämne av utbrett intresse. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans inom det vetenskapliga området, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i historien, har Betaflak satt en outplånlig prägel på mänskligheten. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska innebörden och betydelsen av Betaflak, analysera dess utveckling över tid och dess roll i dagens värld.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Betaflak är en typ av sekundärstrukturform hos proteiner - den näst vanligaste efter alfahelix. Ofta används det engelska namnet beta pleated sheet även på svenska.
Proteinkedjan är inte lika i bägge ändar; konventionen säger att man går från N-terminalen till C-terminalen. Namnet betaflak kommer av att strukturen bildar en veckad yta, då bitar av en proteinkedja binder till varandra antingen i samma riktning eller i motsatt. Om två bitar av peptidkedjan som i sekundärstrukturen angränsar till varandra går åt samma håll, kallas det för ett parallellt betaflak. Motsatsen är en antiparallellt betaflak. Kedjorna binder till varandra genom vätebindningar, och de områden som binder till varandra är hydrofoba.
När man ritar bildar av proteiners struktur, brukar man markera ut beta pleated sheets som pilar.