I den här artikeln kommer vi att fokusera på CQD, ett ämne som har blivit allt mer aktuellt de senaste åren. CQD är en grundläggande aspekt som påverkar olika områden i vårt dagliga liv, från personlig hälsa och välbefinnande till ekonomin och samhället som helhet. Utefter dessa linjer kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna relaterade till CQD, analysera dess inverkan, omfattning och möjliga lösningar. Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt kommer vi att närma oss CQD från flera perspektiv, och erbjuda läsaren en komplett och uppdaterad vision av detta ämne som är så relevant idag.
CQD är en tidigare brittisk nödsignal som också användes som morsekod. Morsekoden var ( ). CQD har påståtts betyda Come Quick Danger eller Come Quickly Distress men detta är en efterkonstruktion. Från början hade de flesta telegrafister sina rötter vid järnvägs- eller posttelegrafen. Där användes CQ som en allmän anropssignal till alla telegrafstationer. (På engelska uttalat , vilket låter ungefär som seek you, d.v.s. söker dig/er.) År 1904 kom därför Marconiföretagen med förslaget att använda CQ följt av D som nödsignal, där D skulle stå för distress = nöd. Meningen med CQD skulle då vara Allmänt anrop, nöd.
CQD ersattes sedermera med den internationella nödsignalen SOS som från början togs fram i Tyskland. Sedan 1906 hade SOS varit den internationella nödsignalen, men i Storbritannien var man konservativa och fortsatte att använda CQD som nödsignal några år efter det att SOS blivit internationell antaget. När Titanic gick under 1912 sändes både nödsignalerna CQD och SOS för att så många mottagare som möjligt skulle uppfatta nödsituationen. Det var även detta år som USA officiellt antog SOS som nödsignal.