Constitution Act, 1867
Idag är Constitution Act, 1867 ett ämne av stor relevans i det nutida samhället. Dess inverkan sträcker sig till olika områden av det moderna livet, vilket skapar omfattande debatt och kontroverser. Både på det personliga och yrkesmässiga planet har Constitution Act, 1867 skaffat sig en framträdande position, vilket väckt stort intresse och nyfikenhet hos samhället i övrigt. Den här artikeln syftar till att analysera och utforska olika perspektiv och åsikter om Constitution Act, 1867, med syftet att ge en bredare och mer omfattande vision av detta ämne som är så relevant idag.
Constitution Act, 1867 (ursprungligen kallad The British North America Act, 1867, och förkortad BNA Act), omfattar stora delar av Kanadas konstitution.
Genom den skapades en förbundsstat (benämnd som dominion), och uppgifterna för statsmakten definierades, inklusive dess federala struktur, monarkin, Kanadas parlament med underhus samt senat, rättsväsendet och skatterna.
British North America Acts, inklusive denna akt, bytte namn när beslutanderätten över författningen överfördes till Kanada i och med Constitution Act, 1982.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 4 september 2012.
Fotnoter
- ^ Constitution Act, 1867 Arkiverad 31 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine., 30 & 31 Victoria, c. 3 (U.K.), R.S.C. 1985, App. II, No. 11.