Daimyo
Nuförtiden är Daimyo ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Daimyo blivit ett relevant ämne som direkt påverkar människors dagliga liv. Från dess påverkan på den globala ekonomin till dess påverkan på samhället har Daimyo blivit en intressant plats för akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska alla aspekter av Daimyo och hur det har utvecklats under åren.
Daimyō (japanska: 大名?, daimyō ) var en titel för japanska länsherrar under medeltiden.
Under Tokugawa-shogunatet definierades en daimyo som en länsherre vars ägor kunde producera mer än 10 000 koku ris, där en koku ris (cirka 180 liter) ansågs vara den mängd ris som kunde föda en person ett helt år. En daimyō vars domäner avkastade mindre än 150 000 koku ris betraktades som bakre daimyō och de med över 150 000 koku betraktades som främre daimyō. Antalet daimyō växlade, men höll sig oftast omkring 250 stycken.
Ordet daimyō kan översättas som "stora namn" och tros ha uppstått som en sammansättning av leden dai (stor) och myō eller myōden (benämning på risproducerande feodalegendom).
Källor
- ^ Lipman, Jonathan Neaman, Barbara Molony, och Michael Edson Robinson, Modern East Asia : An Integrated History (Boston: Pearson, 2012), s. 90.
- Papinot, Edmond (1976) (på engelska). Historical and geographical dictionary of Japan (4. Tuttle ed.). Rutland: Tuttle. Libris 5695730. ISBN 0-8048-0996-8