I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska Etatism och dess inverkan på olika aspekter av våra liv. Etatism är ett ämne som har väckt stort intresse de senaste åren och dess betydelse har återspeglats i ett flertal utredningar och studier. Från dess inflytande i den sociala sfären till dess relevans inom teknikområdet, spelar Etatism en grundläggande roll som vi inte kan bortse från. I den här artikeln kommer vi att diskutera hur Etatism har utvecklats över tiden och hur det fortsätter att forma vår miljö idag. Dessutom kommer vi att utforska de etiska och moraliska implikationer som Etatism bär, samt de möjliga framtidsperspektiv som öppnar sig när vi fortsätter att upptäcka mer om detta fenomen.
Etatism (även statism) är inom samhällsvetenskapen en övertygelse centrerad kring staten, med ståndpunkten att det ska finnas en stat som ska ha inflytande över antingen ekonomisk eller social politik, eller både och. De som tror på etatism betecknas etatister. Inom etatismen råder delade meningar om hur omfattande staten skall vara, de som vill ha en minimal stat kallas för minarkister. Motsatsen till etatism är anarkism/anarkokapitalism (även kallat vänster- och högeranarkism).
Idén bygger på ett motsatsförhållande mellan å ena sidan privat sektor och staten. Många gånger görs distinktionen i ekonomiska termer - att staten bör kontrollera stora delar av näringslivet genom ekonomisk planering. Å andra sidan präglas etatismen ibland av viljan att låta alla i samhället (eller en majoritet) kontrollera statens politik. En ekonomisk analys av hur stor del av konsumtionskraften som styrs av konsumenterna respektive staten visar var samhället befinner sig på skalan anarki/etatism. Men även icke-ekonomisk statlig makt såsom t ex övervakning/reglering, lagar/straff, dom, frihetsberövning… är etatiska komponenter i samhället.
Etatismen tar olika former, och kan även förekomma i olika grader från minarkism till totalitärt styre. Minarkister föredrar en minimal stat, en så kallad nattväktarstat som beskyddar människor från aggression, stöld, kontraktbrott och bedrägeri med militär, polis och domstol. Vissa inkluderar även brandförsvar, fängelse och andra funktioner. Välfärdsstatens förespråkare anser att staten ska så göra så mycket som kan behöva göras för att upprätthålla välfärd. Till exempel genom att tillhandahålla socialförsäkring, tillse en grad av övervakning av samhället inklusive av ekonomiska flöden.
Den jugoslaviske marxisten Svetozar Stojanovic använde begreppet etatism för att beteckna det sociala system som i stalinismen följer historiskt efter feodalism och kapitalism. I denna användning av begreppet innebär etatism ett samhälle som inte är identiskt med vares sig statskapitalism eller byråkratiserad socialism, men som kännetecknas av vissa klass- och produktionsförhållanden.