Etiopiens administrativa indelning

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Etiopiens administrativa indelning, utforska dess olika aspekter och dess inverkan på våra liv. Etiopiens administrativa indelning är ett ämne som har fångat miljontals uppmärksamhet runt om i världen och skapat debatt och reflektion kring dess betydelse och relevans. När vi fördjupar oss i analysen av Etiopiens administrativa indelning kommer vi att upptäcka dess många dimensioner och hur det påverkar vårt samhälle, vår kultur och vårt sätt att se världen. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling fortsätter Etiopiens administrativa indelning att vara ett ämne av stort intresse för experter och allmänheten. Följ med oss ​​på denna upptäckts- och reflektionsresa om Etiopiens administrativa indelning.

Etiopiens nuvarande regioner och zoner.

Etiopiens administrativa indelning som den ser ut idag skapades 1996, då de 13 tidigare provinserna avskaffades. De 13 provinserna var i många fall kopplade till historiska regioner, och de används fortfarande – likt de svenska landskapen – i informella sammanhang. Provinserna ersattes av inledningsvis nio regioner (kililoch), som i stora drag följer de etniska skiljelinjerna i landet, samt två städer med särskild status (Addis Abeba och Dire Dawa). Sedan 2020 har antalet regioner ökat till tio efter att regionen Sidama bildats genom en utbrytning ur regionen Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch. Regionerna har stort självstyre och kan själva stifta lagar. De har dessutom grundlagsstadgad rätt att bryta sig ur Etiopien.

Delstaterna är i sin tur indelade i 68 zoner. Zonerna delas in i 556 distrikt (woreda), som i sin tur delas i kebele.

Under kejsardömet, före andra världskriget, var Etiopien indelat i kungadömen med visst självstyre.

Regioner

Städer med särskild status:

Provinser 1942–1995

1987–1991

Se även

Externa länkar