Franz Xaver Kugler
I den här artikeln ska vi utforska den spännande världen av Franz Xaver Kugler. Franz Xaver Kugler är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen, och skapat ett oöverträffat intresse i olika samhällen och sektorer. Under åren har Franz Xaver Kugler haft en betydande inverkan på samhället och påverkat hur människor interagerar, kommunicerar och ser på världen omkring dem. Sedan dess uppkomst har Franz Xaver Kugler varit föremål för debatt, studier och beundran, vilket gör det till ett fascinerande och ständigt utvecklande ämne. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Franz Xaver Kugler och utforska dess ursprung, dess inverkan och dess relevans idag.
Franz Xaver Kugler, född den 27 november 1862 i Königsbach, Rheinpfalz, död den 25 januari 1929 i Luzern, var en tysk astronom och assyriolog.
Kugler studerade i München, trädde 1886 in i jesuitorden och blev 1894 professor i astronomi och matematik vid Ignatius-kollegiet i Valkenburg i Nederländerna. Sedan 1898 fortsatte Kugler den av Epping påbörjade vetenskapliga bearbetningen av babyloniska kilskrifter, främst av astronomiskt och religiöst innehåll, och i facktidskrifter meddelade han enstaka preliminära resultat av sina studier.
Av speciellt astronomiskt intresse är hans skrifter: Die Babylonische Mondrechnung (1900) och Sternkunde und Sterndienst in Babel, I—II, med Ergänzungen (1907—14). Dette arbejde fullbordades med Sternkunde und Sterndienst in Babel, II, 2:a häftet (Münster 1924), som innehåller den assyro-babyloniska kronologin från 800—600-talet f.Kr. och den babyloniska kronologin från 500-talet—första århundradet f.Kr.. Vidare utgav han Sibyllinischer Sternkampf und Phaeton in naturgeschichtlicher Beleuchtung (Münster 1927).
Källor
- Kugler, Franz Xaver i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1923)