Fredsfördraget i Tartu (Estland-Ryssland)
I dagens värld är Fredsfördraget i Tartu (Estland-Ryssland) ett relevant ämne som har fångat samhällets uppmärksamhet i allmänhet. Dess inverkan har märkts i olika aspekter av det dagliga livet, och genererat debatter, reflektioner och betydande förändringar inom olika områden. Eftersom Fredsfördraget i Tartu (Estland-Ryssland) fortsätter att vara ett fokus för intresse och kontrovers, är det viktigt att helt analysera dess implikationer och konsekvenser, samt utforska möjliga lösningar och vägar framåt. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Fredsfördraget i Tartu (Estland-Ryssland), utforska dess rötter, dess nuvarande dimensioner och dess möjliga utveckling i framtiden.
Fredsfördraget i Tartu (även kallat Fredsfördraget i Dorpat, estniska: Tartu rahu) undertecknades av Estland och Ryssland i Tartu den 2 februari 1920. Fördraget fastställde fredsvillkoren och gränsdragningen efter Estlands självständighetsförklaring 1918 och estniska frihetskriget.
Fördraget innebar Rysslands erkännande av Republiken Estlands självständighet.
Källor
- ”Tartu Peace Treaty” (på engelska). Estonica. http://www.estonica.org/en/Tartu_Peace_Treaty/. Läst 25 april 2017.
- ”Esthonia and Soviet Republic of Russia - Peace Treaty, signed at Tartu, February 2, 1920 (1922) LNTSer 92; 11 LNTS 30” (på engelska). World Legal Information Institute. http://www.worldlii.org/int/other/LNTSer/1922/92.html. Läst 25 april 2017.
| ||||||||||||||||
