Gaspard Bauhin
Gaspard Bauhin-frågan är en av de mest relevanta frågorna idag. Dess inverkan täcker olika aspekter av samhället, från ekonomi till politik, inklusive kultur och teknik. I den här artikeln kommer vi att analysera Gaspard Bauhin på djupet, utforska dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inflytande inom olika områden. Dessutom kommer vi att titta närmare på debatterna och kontroverserna kring Gaspard Bauhin, såväl som de möjliga framtida konsekvenserna av detta fenomen. Med denna detaljerade analys hoppas vi kunna ge ett komplett och rikt perspektiv på Gaspard Bauhin, så att läsaren bättre kan förstå dess relevans i dagens värld.
| Gaspard Bauhin | |
.JPG) | |
| Född | 17 januari 1560 Basel, Schweiz |
|---|---|
| Död | 5 december 1624 (64 år) Basel, Schweiz |
| Medborgare i | Schweiz |
| Utbildad vid | Universität Basel Universitetet i Padua  |
| Sysselsättning | Botaniker, läkare, mykolog, universitetslärare, naturvetare |
| Befattning | |
| Rektor vid Universität Basel | |
| Arbetsgivare | Universität Basel |
| Föräldrar | Jean Bauhin |
| Släktingar | Johann Bauhin (syskon) |
| Webbplats | bauhin.ch/ |
| Redigera Wikidata | |
Gaspard Bauhin (eller Caspar Bauhin), född 17 januari 1560 i Basel, Schweiz, död 5 december 1624, var en schweizisk botaniker och fysiolog.
Gaspard Bauhin introducerade den binomiala nomenklaturen till taxonomin, som senare upptogs av Carl von Linné. Bauhins alster, Phyttopinas (1596), med förteckning på 2.460 växter, var det första som använde detta sätt att namnge objekt. Senare utgav han även Pinax theatri botanici (1623) med 6.000 växtbeskrivningar. Han arbetade även på en nomenklatur för den mänskliga anatomin.
Biografi
Gaspard Bauhin var son till Jean Bauhin den äldre (1511-1582), en fransk läkare som tvingats lämna sitt land då han konverterade till protestantismen. Hans bror Johann Bauhin, eller Jean Bauhin, var också en berömd fysiolog och botaniker. Gaspard föddes i Basel, och studerade medicin i Padua, Montpellier, och i Tyskland. När han återkom till Basel 1580, tog han doktorsexamen, och undervisade i botanik och anatomi. År 1582 utnämndes han till professor i grekiska vid universitetet, och 1588 i anatomi och botanik. Senare blev han stadsfysiolog, 1614 professor i praktisk medicin, rektor vid universitetet, och kurator vid fakulteten.
Vid sidan av Pinax Theatri Botanici planerade Bauhin ännu ett arbete, ett Theatrum Botanicum som skulle ges ut i tolv delar av vilka han hann skriva tre; bara en publicerades (1658). Dessutom gjorde han en sammanställning av vilka växter som fanns i Basels omgivning. Hans viktigaste arbete i anatomi var Theatrum Anatomicum infinitis locis auctum (1592).
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
- Encyclopædia Britannica, 1911 års upplaga, (11:e upplagan)
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Баугин Каспар”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Encyclopædia Britannica, Gaspard Bauhin, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Gaspard Bauhin, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Libris, 5 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.
Externa länkar
- Bauhin, Kaspar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
|