I artikeln vi presenterar idag kommer vi att ta upp ämnet Ingeborg Nordin Hennel, ett ämne som har väckt många människors intresse genom historien. Ingeborg Nordin Hennel är ett komplext och fascinerande ämne som täcker ett brett spektrum av aspekter och har återverkningar inom olika samhällsområden. Under åren har Ingeborg Nordin Hennel varit föremål för många studier, debatter och kontroverser, vilket har bidragit till att berika vår förståelse av detta ämne. I den här artikeln föreslår vi att utforska olika aspekter relaterade till Ingeborg Nordin Hennel, från dess ursprung till dess inverkan idag, och erbjuder en heltäckande vision och olika perspektiv som gör att läsaren kan fördjupa sig i detta spännande ämne.
Ingeborg Nordin Hennel | |
Född | Anna Ingeborg Petronella Nordin 28 maj 1934 Tvååker, Halland |
---|---|
Död | 20 maj 2017 (82 år) Katarina distrikt, Stockholm |
Yrke | Litteraturvetare |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Verksam | 1976 – |
Anna Ingeborg Petronella Nordin Hennel, född Nordin den 28 maj 1934 i Tvååker i Halland, död 20 maj 2017 i Katarina distrikt i Stockholm, var en svensk litteraturvetare och professor i litteraturvetenskap. Hon blev filosofie doktor 1976 på en uppmärksammad avhandling om Olof Högberg. Därefter var hon under några år verksam vid Umeå universitet, innan hon knöts till Uppsala universitet, där hon blev professor. Hennes forskning rör bland annat äldre norrlandslitteratur, det så kallade moderna genombrottet, 1800-talets litteratur i genusperspektiv, teaterhistoria med fokus på skådespelarnas sociala villkor, svensk novellistik och äldre kvinnliga dramatiker. Hon deltog i det nationella projektet Teater i Sverige. 2008 belönades hon av Svenska Akademien med det stora Schückska priset för sin forskargärning.
I Tidskrift för Litteraturvetenskap (nr 2/2000) riktade hon källkritik mot Tiina Rosenbergs studie Byxbegär, vilket fick gensvar i de flesta svenska dagstidningar.
År 2014 utkom Ingeborg Nordin Hennel med en stor författarbiografi över Alfhild Agrell. Samma år tilldelades hon Lotten von Kræmers pris av Samfundet De Nio.