James Van Allen
I dagens värld har James Van Allen blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Med teknikens framsteg och globaliseringen har James Van Allen fått allt större betydelse i människors dagliga liv. Oavsett om det är i arbetslivet, det sociala eller det personliga området har James Van Allen blivit ett ämne för debatt och reflektion som korsar alla samhällssfärer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna och perspektiven av James Van Allen, och analysera dess inverkan på olika aspekter av människors liv.
| James Van Allen | |
 | |
| Född | 7 september 1914 Mount Pleasant, Iowa, USA |
|---|---|
| Död | 9 augusti 2006 (91 år) Iowa City, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of Iowa, Iowa Wesleyan University, Mount Pleasant Community High School  |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare, professor, kärnfysiker, geovetare |
| Arbetsgivare | Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory Carnegie Institution for Science (1939–1942) University of Iowa (1951–1985) |
| Noterbara verk | Van Allen-bältena |
| Barn | 5 |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet (1946) Person of the Year (1960) Richtmyer Memorial-priset (1960) Elliott Cresson-medaljen (1961) John Adam Fleming Medal (1963) William Bowie-medaljen (1977) Royal Astronomical Societys guldmedalj (1978) International Space Hall of Fame (1984) National Medal of Science (1987) William Procter-priset för vetenskapliga bedrifter (1987) Crafoordpriset i geovetenskap (1989) Vannevar Bush Award (1991) Gerard P. Kuiper Prize (1994) Nevada Medal | |
| Redigera Wikidata | |
James Van Allen, född 7 september 1914 i Mount Pleasant, Iowa, död 9 augusti 2006 i Iowa City, Iowa, var en amerikansk fysiker som arbetade vid University of Iowa. Ur mätresultat från forskningssatelliterna Explorer I och Explorer II, påvisade han 1958 att jorden omges av två bälten med hög strålningsintensitet bestående av elektroner och protoner. Bältena har sedan uppkallats efter Van Allen.
Van Allen invaldes 1981 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. För sina forskningsresultat tilldelades han 1989 Kungliga Vetenskapsakademins Crafoord-pris, som i dag uppgår till cirka 500 000 USD.
Litteratur
- Abigail Foerstner, James Van Allen: The first eight billion miles. University of Iowa Press, Iowa City, 2007. ISBN 978-0-87745-999-6.
Källor
- ^ Encyclopædia Britannica, James A. Van Allen, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, James Van Allen, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Find a Grave, James Alfred Van Allen, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, Springer .
- ^ läs online, www.crgazette.com .
- ^ läs online, clas.uiowa.edu .
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.
- ^ läs online, www.notablebiographies.com , läst: 7 september 2017.
- ^ james-a-van-allen.
- ^ läs online, aapt.org .
- ^ läs online, www.fi.edu .
- ^ läs online, www.agu.org .
- ^ läs online, physicstoday.scitation.org .
- ^ läs online, www.nasonline.org .
- ^ läs online, www.nmspacemuseum.org , läst: 17 juli 2023.
- ^ Induction Ceremony to Honor 3 Pioneers, Albuquerque Journal (på engelska), 23 september 1984, s. 91, läs online .
|