I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Japans överhus från olika perspektiv och tillvägagångssätt. Japans överhus är ett brett och relevant ämne som har fångat olika samhällssektorer de senaste åren. Vi kommer att ta upp grundläggande aspekter av Japans överhus, undersöka dess inverkan på olika områden och dess utveckling över tiden. Dessutom kommer vi att analysera de olika synvinklar som finns kring Japans överhus, samt vilka implikationer det har på människors dagliga liv. Genom den här artikeln försöker vi ge en komplett och uppdaterad syn på Japans överhus, med syftet att erbjuda våra läsare en djupare och berikande kunskap om detta ämne.
Japans överhus 参議院, sangiin | |
Ledning | |
---|---|
Talman i överhuset | Hidehisa Otsuji (LDP) sedan 2022 |
Vice talman i överhuset | Hiroyuki Nagahama (CDP) sedan 2022 |
Struktur | |
Antal platser | 248 (varav 148 direktvalda) |
Val | |
Senaste valet | 2022 |
Mötesplats | |
Japans parlamentsbyggnad, Tokyo | |
Webbplats | |
Sangjin |
Japans överhus (japanska: 参議院, sangiin) är överhuset i Japans parlament.
Kammarens ledamöter väljs antingen genom personval i valkretsar eller genom nationella partival. Sedan valet 2022 finns 148 ledamöter valda i valkretsar, efter att denna kategori dessförinnan räknat 145 ledamöter. Ledamöterna som valts via nationella partival är 100 stycken.
Mandatperioderna för ledamöterna är sex år långa, där hälften väljs vart tredje år. Underhuset har den största makten i Japans parlament, men ändringar av grundlagen kräver 2/3 majoritet i både under- och överhus. Om under- och överhuset inte kan enas i valet av ny premiärminister, avgör rösten i underhuset. Likaså avgör rösten i underhuset – efter 30 dagars väntan – ifall de båda kamrarna har olika åsikter vid godkännande av statsbudget.
Till skillnad mot underhuset kan överhuset inte upplösas.