Jatvinger

Numera är Jatvinger ett ämne som har fått stor relevans i samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Jatvinger blivit en central diskussionspunkt inom olika områden, från politik till populärkultur. Eftersom Jatvinger fortsätter att vara ett fokus för intresse, blir det mer och mer debatt kring detta ämne. Men trots dess betydelse finns det fortfarande många okända och motstridiga åsikter om Jatvinger, vilket gör det nödvändigt att behandla denna fråga i detalj och analysera dess olika aspekter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Jatvinger och dess inverkan på dagens samhälle.

De baltiska stammarnas ungefärliga bosättningsområden omkr. år 1200. Östbalternas i brunt, västbalternas i grönt.

Jatvinger eller sudauer (litauiska: Jotvingiai, Sūduviai; lettiska: Jatvingi; polska: Jaćwingowie, vitryska: Яцвягі) är ett folkslag ursprungligen från det område som idag är nordöstra Polen gränsande mot Litauen och Kaliningrad-området. Området har kallats för sångernas eller regnets land. De har under århundradena uppgått i de omkringliggande folkens kultur och språkbruk men är troligtvis besläktade med sina baltiska grannar litauerna.

Se även

  • Sudoviska (språket som talades av jatvingerna)

Referenser

  1. ^ Gimbutas, Marija (1963). The Balts. Ancient peoples and places. Vol. 33. London: Thames and Hudson. pp. 97–102.