Johan Fredrik Bergh
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Johan Fredrik Bergh, utforska dess ursprung, evolution och relevans i dagens samhälle. Från dess första framträdande till dess inverkan idag har Johan Fredrik Bergh spelat en grundläggande roll i olika aspekter av människors dagliga liv. Under de kommande raderna kommer vi att på djupet analysera de olika infallsvinklarna från vilka vi kan närma oss Johan Fredrik Bergh, i syfte att belysa dess betydelse och inflytande på samhället. Följ med oss på denna resa för att upptäcka allt du behöver veta om Johan Fredrik Bergh.
Johan Fredrik Bergh, född 17 juni 1795 i Suonenjoki, död 30 september 1866 i Rantasalmi, var en finländsk prästman. Han var bror till Julius Immanuel Bergh.
Bergh blev kaplan i Nurmijärvi 1826, kyrkoherde i Jaakimvaara 1842 och Rantasalmi 1847. 1864 erhöll han teologie doktors titel. Bergh, som stod den finländska pietismen nära, försökte in i det längsta medla mellan de stridiga riktningarna inom rörelsen utan att lyckas. Som kaplan i Nurmijärvi förvandlade han söndagsskolorna där, som tidigare främst sysslat med primärundervisning, till religiösa utbildninganstalter och upplät lärarverksamheten till lekmän. Som fängelsepredikant i Kuopio 1824-1826 grundade han en skola med fångar som lärare och elever, och i Rantasalmi uppehöll han en fast skola för folkundervisning före folkskolans införande. Som medlem av Januariutskottet och vid lantdagen 1862/1863 ivrade han för ett allmänt rusdrycksförbud. 1852 års fattigvårdsförordning torde huvudsakligen ha utformats utifrån Berghs synpunkter.
Utmärkelser
Referenser
Noter
- ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 7 september 2023.
Källor
| ||||||||||||||||||||
