Jury
I den här artikeln kommer vi att utforska temat Jury från ett unikt och nytt perspektiv. Jury är ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet de senaste åren, och genom detta skrivande föreslår vi att analysera det på djupet. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle, genom dess möjliga implikationer i framtiden, kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som försöker belysa alla relevanta aspekter av Jury. För att göra detta kommer vi att ha samarbete med experter på området, samt vittnesmål från personer som på nära håll har upplevt inflytandet av Jury i sina liv. Vi är säkra på att den här artikeln kommer att ge en komplett och berikande vision av ett ämne som fortsätter att generera debatt och fascination idag.
En jury är en särskilt utsedd nämnd, oftast opartisk, med uppdrag och befogenhet att fatta ett eller flera beslut. Juryer utvecklades i England under medeltiden och är ett kännetecken för common law-rättssystemet. De används fortfarande i dag i Storbritannien, USA, Kanada, Australien och andra länder vars rättssystem härstammar från Engelsk rätt.
Jury inom domstolsväsendet
När en jury används i en rättegång är dess roll vanligen att uttala sig om skuldfrågan, medan påföljden bestäms i några jurisdiktioner helt av domaren, i andra av juryn efter instruktioner av domaren.
I Storbritannien och USA men även i andra länder är rättegångar med jury vanliga även i brottmål och civilrättsliga mål, exempelvis tvister där en part begär skadestånd. I de flesta länder består en jury av ett antal personer som domstolen väljer ut från allmänheten genom någon form av lottning, eller utnämning genom samma sätt som nämndemän i Sverige.
Jury i Sveriges domstolsväsende
I svensk rätt förekommer jury (bestående av nio lekmän) enbart i mål om tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. tryckfrihetsförordningen. Tryckfrihetsmål upptas av tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte.
I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida brott föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar. Då jury prövar, huruvida brott föreligger, ska så anses vara fallet, om minst sex jurymän är ense därom.
Till jurymän ska utses svenska medborgare, som är bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet.
I brottmål i Sverige förekommer inte jury utan istället representeras allmänheten genom nämndemän, som lekmannadomare.
Jury inom sporten
Juryer förekommer i olika sportgrenar där en subjektiv bedömning fäller avgörandet, som exempelvis i backhoppning, gymnastik, konståkning och simhopp.
Jury inom TV-underhållningsprogram
Juryer finns i flera underhållningsprogram där deltagarnas prestationer ska bedömas, till exempel i Dansbandskampen, Idol, Melodifestivalen och Let's Dance och Talang.
Jury i tävlingar
En jury brukar användas för att avgöra konstnärliga tävlingar, till exempel arkitekturtävlingar och poesitävlingar. Jury används också för att nominera eller bestämma vinnare av konstnärliga priser (till exempel Guldpalmen i Cannes).
Se även
Källor
- ^ jury i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ 7 kap. Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
- ^ 12 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
- ^ 12 kap. 2 § Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
- ^ 12 kap. 5 § Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
- ^ ”De dömer dansarna”. TV4. Arkiverad från originalet den 26 september 2007. https://web.archive.org/web/20070926224417/http://www.tv4.se/letsdance/435189.html. Läst 24 april 2007.
- ^ ”Detta är Talang 2007”. TV4. Arkiverad från originalet den 19 april 2007. https://web.archive.org/web/20070419094739/http://www.tv4.se/talang/540983.html. Läst 24 april 2007.