Kontorist
Numera är Kontorist ett ämne som har fått särskild relevans i samhället. I åratal har det skapat stort intresse inom olika områden, från politik till teknik, inklusive kultur och vetenskap. Kontorist har djupt påverkat människors liv, deras övertygelse och deras handlingar. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska olika aspekter relaterade till Kontorist och dess inverkan på vår nuvarande situation. Från dess ursprung till dess eventuella framtida konsekvenser är Kontorist ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som förtjänar att analyseras på djupet.
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2013-02) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Kontorist är en lägre befattningshavare på kontor.
Kontoristernas (yrkesbeteckningen började användas i slutet av 1700-talet) arbetsuppgifter blev med tiden varierande. De hade inom företagen[när?] relativt hög status, och kunde utnyttjas av sina chefer även att utföra tjänster av mer personligt slag. De ansågs ofta mer som ägarfamiljernas tjänare än som lönearbetare och hade högre status än dessa. Motsättningar förekom mellan ”manschettarbetarna” och de ”riktiga” arbetarna. Deras anställningsvillkor var i allmänhet betydligt mer förmånliga än övriga anställdas. Som kontorister räknades till en början skrivare, bokhållare, kassörer och avlöningspersonal. Fram på 1900-talet tillkom skrivmaskinister, telefonister, receptionister med flera.
Yrket har genomgått en revolutionerande utveckling från gåspennor via de första räkne- och skrivmaskinerna till datorer. Det var länge – fram till en bit in på 1900-talet – ett utpräglat manligt arbete, även om undantag fanns (se Peggy Hård). Efter yrkets femininisering har dess status sjunkit, och yrkeskåren har inte lyckats följa med i arbetarnas löneutveckling.
Källor
- Nordisk Familjebok
- SAOB
- Braverman, Arbete och monopolkapital Harry Braverman