Numera är Kurian ett ämne som står i centrum för uppmärksamhet och debatt inom olika områden. Dess implikationer och återverkningar är av stor betydelse, varför det är viktigt att analysera det ur olika perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Kurian, undersöka dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och möjliga lösningar eller tillvägagångssätt som kan övervägas. Detta ämne är av allmänt intresse och dess relevans kan inte ignoreras, så det är viktigt att förstå det på ett heltäckande sätt för att fatta välgrundade beslut och främja en konstruktiv dialog om det.
Kurian (latin curia) motsvarar Heliga stolens regering och centrala förvaltning. Genom detta är kurian näst påven det mest inflytelserika organet inom Romersk-katolska kyrkan. Beteckningen "kuria" uppkom mot slutet av 1000-talet som namn på den påvliga hovstaten. Den nuvarande apostoliska konstitutionen, Praedicate evangelium, författades av Franciskus och trädde i kraft söndagen den 5 juni 2022. Den ersatte Johannes Paulus II:s Pastor bonus från 1988.
Ordet kuria antas komma av gammallatinets coviria, en församling av män.
Den romerska kurian består nu, sedan den nya konstitutionen trätt i kraft, av statssekretariatet, sexton dikasterier, tre juridiska organ och sex ekonomiska organ, samt ytterligare tre kontor (Prefekturen för det påvliga hushållet, Kontoret för påvens liturgiska firande och Camerlengo för den heliga romerska kyrkan).
Tribunalerna är domstolar för olika ärenden, till exempel rörande äktenskap (Rota romana).
Den romerska kurian består av sexton dikasterier. Dessa departement kallades tidigare ”kongregationer” eller ”påvliga råd”.
|