Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Lahja Exner, som är av yttersta vikt idag. Dess inverkan på olika områden kommer att analyseras, liksom dess relevans i det dagliga livet. Lahja Exner är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och amatörer, och dess studie har resulterat i generering av passionerade diskussioner och olika synpunkter. Genom den här artikeln kommer olika perspektiv på Lahja Exner att utforskas, nyare forskning kommer att presenteras och dess potentiella implikationer för framtiden kommer att diskuteras. Därför är det viktigt att förstå vikten av Lahja Exner och dess inflytande på grundläggande aspekter av vårt samhälle.
Lahja Exner | |
Mandatperiod 1979–1982 1982-1985 1985–1988 1988-1991 1991-1994 | |
Valkrets | Västra Götalands läns södra valkrets |
Uppdrag i riksdagen | |
Ordinarie ledamot | |
Född | 15 februari 1939 Lahtis, Finland |
Politiskt parti | Socialdemokraterna |
Yrke | textilarbetare |
Lahja Exner, född Kukkula 15 februari 1939 i Lahtis, Finland, är en svensk tidigare textilarbetare och socialdemokratisk politiker.
Exner, som är dotter till handelsresande Jalmari Kukkula och husmor Bertta Palmén, utexaminerades från finländsk realskola 1952, genomgick ämneskurser 1964–1966 och facklig utbildning 1968–1976. Hon var textilarbetare på Saxylle-Kilsund AB i Borås 1957–1979, facklig funktionär 1975–1979 och riksdagsledamot för Älvsborgs läns södra valkrets 1979–1994.
Exner blev styrelseledamot i en socialdemokratisk förening i Borås 1970, i partidistriktet 1976 och ledamot av partistyrelsen 1981. Inom Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund (SSKF) blev hon distriktsordförande 1984, var suppleant i förbundsstyrelsen 1984–1987 och blev ledamot av denna 1987. Hon har även varit ledamot av Statens Invandrarverks styrelse och Banque Indosuez i Sverige. Hon var medarbetare i tidningen Beklädnadsfolket 1970–1979 och i tidningen Demokraatti från 1980.