Laziska
I följande artikel kommer vi att grundligt utforska ämnet Laziska och analysera dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till dess utveckling idag kommer vi att fördjupa oss i dess historiska, kulturella och sociala implikationer. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som finns kring Laziska och hur dessa har påverkat hans uppfattning i samhället. Utan tvekan har Laziska varit föremål för debatt och kontroverser över tid, så denna analys kommer att försöka ge en heltäckande och objektiv bild av dess relevans idag.
| Laziska | |
| lazuri nena, ლაზური ნენა | |
| Talas i |  Turkiet Georgien Tyskland |
|---|---|
| Antal talare | 33 250 (1980) |
| Språkfamilj | Laziska |
| Georgiska alfabetet, latinska alfabetet | |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | lzz |
Laziska (ლაზური ნენა, lazuri nena, georgiska: ლაზური ენა, lazuri ena, turkiska: lazca) är ett sydkaukasiskt språk (även känt som kartveliskt språk) talat av det laziska folket vid den sydöstra kanten av svarta havet. Det är beräknat att det finns omkring 30 000 personer i Turkiet som talar laziska som modersmål, i en linje från Melyat till den georgiska gränsen. (officiellt kallat Lazistan fram till år 1925), och omkring 2000 talare av språket i Georgien. Språket är nära besläktat med georgiskan, och använder sig i huvudsak av det georgiska alfabetet.
Dialekter
Laziskan har fem huvudsakliga dialekter:
- Xopuri, talas i Hopa och Adzjarien;
- Vitzur-Ark'abuli, talas i Arhavi och Fındıklı;
- Çxala, talas i Düzköy (Çxala) by i Borçka;
- Atinuri, talas i Pazar (tidigare Atina);
- Art'aşenuri, talas i Ardeşen.
Laziska dialekter
| Svenska | Atina | Art'aşeni | Arkabi | Xopa - Batumi |
|---|---|---|---|---|
| Jag älskar | malimben | maoropen | p’orom | p’qorop |
| Du älskar | galimben | gaoropen | orom | qorop |
| Han/hon/det älskar | alimben | aropen | oroms | qorops |
| Vi älskar | malimberan | maoropenan | p’oromt | p’qorot |
| Ni älskar | galimberan | gaoropenan | oromt | qoropt |
| De älskar | alimberan | aoropenan | oroman | qoropan |
Se även
Referenser
- ^ ”A language of Turkey (Asia)”. ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=lzz. (engelska)