Märgel

Märgels tema är ett som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess inverkan på samhället till dess förgreningar på populärkulturen har Märgel visat sig vara ett fascinerande ämne som är värt att studera inom många områden. Genom historien har Märgel spelat en avgörande roll för att forma den allmänna opinionen och forma globala trender. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Märgel och dess inflytande på olika aspekter av vardagen.

Ej att förväxla med smärgel.
Märgel

Märgel är en form av kalksten som bildats av kalkslam och innehåller höga halter av kalciumkarbonat och lera, som även kan vara mer eller mindre sandblandad.

I Sverige avses vanligen med märgel varje jordart eller bergart, som innehåller kolsyrad kalk (och talk) från någon procent till över 30 %, vilket gör den lämplig som jordförbättringsmedel på kalkfattig åkerjord. Största utbredningen har istidens märgelavlagringar där det rör sig om främst moränmärgel och diluvialmärgel.

Bland istidens avlagringar förekommer också kalkmärgel, som har bildats som en blandning av kalksten och krita med moränlera under isens inverkan. Märgel indelas i fyra olika typer: 1. Kalkmärgel, 2. Sand- och grusmärgel, 3. Grusig lermärgel. 4. Finkornig lermärgel.

Kalkmärgel

En märgel med särskilt stor halt av kalciumkarbonat är kalkmärgel. Dess färg är oftast ljust gulaktig eller gråaktig. Kalkmärgel kan förekomma i olika geologiska formationer och kan ibland vara tydligt lagrad (kalkskiffer), som i den kända litografiska stenen vid Solnhofen i Tyskland, som tillhör juraformationen. Märgel är dock i de flesta fall jordartad.

Användning

Det grävdes tidigare upp ur marken i så kallade märgelgravar som jordförbättring i syfte att ge jorden ett önskat pH-värde och räknas som en föregångare till kalkstensmjöl. Märgel kan även användas som slipmedel.[källa behövs]

Källor

  • Meyers varulexikon, Forum, 1952

Noter

  1. ^ Lantmannens uppslagsbok, 1923.