I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av NKVD, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både forskare, akademiker och entusiaster. NKVD har varit föremål för studier och debatt i decennier, och dess inflytande sträcker sig till stora delar av det moderna samhället. Från dess ursprung till dess framtida implikationer kommer vi att grundligt undersöka de olika aspekterna av NKVD och vilken inverkan den har haft på olika aspekter av vardagen. Genom detaljerad analys hoppas vi kunna ge en heltäckande bild av NKVD och dess konsekvenser, så att läsarna kan få en djupare förståelse för detta spännande ämne.
NKVD | |
NKVD:s emblem | |
Organisationstyp | Säkerhetspolis, underrättelsetjänst |
---|---|
Ledning | Genrich Jagoda (1934–1936) Nikolaj Jezjov (1936–1938) Lavrentij Berija (1938–1945) Sergej Kruglov (1945–1946) |
Säte | Lubjanka, Moskva |
Inrättad | 10 juli 1934 |
Nedlagd | 15 mars 1946 |
NKVD (Народный комиссариат внутренних дел), Narodnyj komissariat vnutrennich del ("Folkkommissariatet för inrikes ärenden"), var Sovjetunionens kombinerade säkerhets- och underrättelsetjänst 1934–1946. NKVD var föregångare till KGB. I juli 1934 inkorporerades även den allunionella politiska förvaltningen OGPU (med anor från tjekan) i NKVD. Från NKVD skiljdes säkerhetsapparaten 1943 och blev ett eget folkkommissariat – NKGB. NKVD efterträddes 1946 av MVD, Sovjetunionens inrikesministerium och NKGB blev samma år MGB, Ministeriet för statens säkerhet.
Under perioden 1935–1938 etablerade NKVD, på order av Stalin, en omfattande terror som ledde till massarresteringar, massavrättningar, försvinnanden och deporteringar. Tiotals miljoner människor blev offer för statens aktioner under 1930-talet.
Nikolaj Jezjov var den mest beryktade chefen för NKVD. Jezjov efterträdde Genrich Jagoda och under hans ledarskap genomfördes 1936–1938 de stora och mycket blodiga utrensningar som ibland efter Jezjov kallas jezjovsjtjina.
Våren 1940 utförde NKVD massavrättningar av drygt 4 000 polska officerare i Katyn, ett skogsområde, beläget väster om Smolensk i Ryssland samt många tusen till vid liknande aktioner. Den polske filmmakaren Andrzej Wajdas film Katyn från 2007 bygger på denna massaker.
Det finns även uppgifter om samarbete mellan NKVD och Gestapo, bland annat 7 december 1939 i polska Zakopane med mål att utrota polsk motståndsrörelse , mars–april 1940 i Kraków, där bland annat Margarete Buber-Neumann, en tysk kommunist, överlämnades av NKVD till Gestapo .