Nunavik

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Nunavik, som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster. Sedan starten har Nunavik varit föremål för stort intresse och debatt och genererat ett brett spektrum av åsikter och teorier. Genom historien har Nunavik visat sig vara ett relevant inslag inom olika områden, från naturvetenskap och teknik till kultur och konst. Genom den här artikeln föreslår vi att vi analyserar de många aspekterna kring Nunavik på djupet, vilket ger läsaren en bred och komplett vision av detta fascinerande ämne.

Kuujjuamiuq

Nunavik (ᓄᓇᕕᒃ) är en region i den nordligaste delen av den kanadensiska provinsen Québec. Nunavik omfattar en yta på 660 000 km² och upptar den tredjedel av provinsen som ligger norr om 55° nordlig latitud. I Nunavik bor 9 200 inuiter och 900 icke-inuiter.

"Nunavik" är ett inuktitutord som betyder "plats att leva på". Regionens invånare kallas Nunavimmiut.

Det viktigaste samhället i Nunavik är Kuujjuaq. Andra betydande samhällen är Inukjuaq, Salluit, Povungnituk och Kangiqsualujjuaq. Det finns inga vägförbindelser mellan Nunavik och de tättbefolkade södra delarna av Québec. Den enda året-runt-förbindelsen är flyg. På sommaren och hösten kan området dock nås med båt.

I norr avskiljs Nunavik av Hudsonsundet och Ungavabukten. Ungavahalvön utgör en del av Nunavik som upptar de nordligaste två tredjedelarna av regionen Nord-du-Québec.

Historia

År 1912 överförde den kanadensiska regeringen hela regionen till Québec utan att tillfråga inuiterna.

I enlighet med Convention de la Baie-James et du Nord québécois, som undertecknades 1978, ska Makivik Corporation, med huvudsäte i Kuujjuaq, företräda inuiternas intressen. Man eftersträvar idag självständighet för regionen och förhandlar om att få ta del av utvinningen dess naturresurser.

Externa länkar