Palatal konsonant
I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Palatal konsonant, som har fått betydande relevans de senaste åren. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle kommer vi att undersöka de olika aspekterna och perspektiven kring Palatal konsonant. Genom detaljerad och heltäckande analys kommer vi att försöka förstå hur Palatal konsonant har påverkat vår miljö och hur den kommer att fortsätta göra det i framtiden. Med en kritisk och reflekterande blick kommer vi att ta upp de olika aspekterna som gör Palatal konsonant till ett ämne av intresse och diskussion i den aktuella miljön. Genom att samla in och presentera relevant information syftar denna artikel till att ge en heltäckande och berikande bild av Palatal konsonant. Följ med oss på denna fascinerande upptäckts- och undersökningsresa!
| Artikulationsställen |
| Labiala |
| Bilabiala |
| Labiodentala |
| Linguolabiala |
| Koronala |
| Interdentala |
| Dentala |
| Retroflexa |
| Alveolara |
| Postalveolara |
| Alveolopalatala |
| Dorsala |
| Palatala |
| Labiopalatala |
| Velara |
| Labiovelara |
| Uvulara |
| Faryngala |
| Epiglottala |
| Glottala |
| Se även: artikulationssätt · Kategori:Konsonantljud |
|
Den här sidan kan innehålla fonetisk information skriven med IPA, som kan krångla i vissa webbläsare. Hjälp. |
| Redigera den här mallen |
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
I svenskan finns tre palatala konsonanter:
- två frikativor: tonlös alveolo-palatal (tje-ljudet), tonande (variant av j-ljudet), samt
- en approximant: (variant av j-ljudet).
Se även
