Parisavtalet

I dagens värld har Parisavtalet tagit en grundläggande roll i vårt samhälle. Oavsett om det är genom dess inflytande på populärkulturen, dess inverkan på tekniken eller dess relevans i historien, har Parisavtalet blivit ett ämne av intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Med sin mångfald av aspekter och sin närvaro i flera aspekter av det dagliga livet har Parisavtalet fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Parisavtalet och dess betydelse i våra liv, analysera dess relevans i olika sammanhang och hur det har format hur vi ser världen.

Paristraktatet Treaty of Paris (1783)
Målning av Benjamin West som avbildar (från vänster till höger) John Jay, John Adams, Benjamin Franklin, Henry Laurens och William Temple Franklin. De brittiska företrädarna vägrade posera, så målningen blev aldrig fullbordad.
Typ	Bilateralt traktat
Signerades	3 september 1783
Plats	Paris, Frankrike
Parter	USA  Kungariket Storbritannien
Ratificerat av	USA Storbritannien
Signerat av	USA Storbritannien

Uppslagsordet ”Treaty of Paris” leder hit. För avtalet 1763, se Parisfreden (1763). För klimatavtalet 2015, se Parisavtalet (FN:s klimatavtal). För andra betydelser, se Parisfreden.

Parisavtalet, Paristraktatet eller Freden i Paris är ett fredsfördrag mellan USA och Storbritannien som undertecknades i Paris den 3 september 1783, varigenom Amerikanska frihetskriget avslutades och Storbritannien slutligen erkände USA som en suverän stat.

Samma dag undertecknade Storbritannien ett fredsfördrag med de amerikanska bundsförvanterna Spanien och Frankrike i Versailles. Amerikanskt sändebud var Benjamin Franklin.

Bilder

• 
  Plakett utanför huset i Paris 6:e arrondissement där traktatet undertecknades.
• 
  Första sidan.
• 
  Sista sidan med namnteckningar och sigill.

Se även

• Belägringen av Yorktown (1781)
• 1812 års krig

Källor

Fotnoter

1. ^ Rolf Hugoson (16 juni 2005). ”Konstitutioner bör skrivas av övertygelse”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/konstitutioner-bor-skrivas-av-overtygelse. Läst 15 januari 2017. 
2. ^ ”Nordamerikas förenta stater”. Nordisk familjebok. 15 april 1913. sid. 1 217. https://runeberg.org/nfbs/0667.html. Läst 15 januari 2017.