Per Brahes hus

Följande artikel kommer att ta upp ämnet Per Brahes hus, som har blivit mycket aktuellt de senaste åren. Per Brahes hus är ett ämne som har väckt intresse hos experter och allmänhet, på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. I den här artikeln kommer olika aspekter relaterade till Per Brahes hus att utforskas, från dess ursprung till dess utveckling idag. Dessutom kommer de implikationer som Per Brahes hus har inom olika sektorer att analyseras, samt möjliga lösningar och framtidsperspektiv. Utan tvekan är Per Brahes hus ett ämne som förtjänar att studeras och förstås på djupet, varför denna artikel försöker bidra till debatten och reflektionen kring denna viktiga fråga.

Ej att förväxla med Brahehus.

Per Brahes hus (även Braheska huset, initialt Gyldenklouska huset) var en byggnad på norra delen av Helgeandsholmen i Stockholm, uppförd 1648 av greve Per Brahe d.y. Huset, som efter reduktionen kvarstod in på 1800-talet, användes bland annat av Kungliga Biblioteket (1730–68), Riksarkivet, Vetenskapsakademien, Borgrätten, Kungliga Husgerådskammaren och som bostad för hovstallmästaren. Revs 1815.

Referenser

1. ^ Lundkvist, Klas (2006). Norrbro och Strömparterren. Stockholm: Trafikkontoret, Stockholms stad : Stockholms stadsmuseum. Libris 10221944. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/6849 

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Per Brahes hus.
  Bilder & media