Perestrojka

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Perestrojka och alla implikationer detta ämne har i dagens miljö. Från dess historia till dess påverkan på samhället, genom dess olika perspektiv och tillämpningar, kommer vi att analysera alla relevanta aspekter av Perestrojka på djupet. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i den senaste forskningen och upptäckterna om detta ämne, såväl som åsikter från experter i ämnet. Utan tvekan är Perestrojka ett spännande och ständigt utvecklande ämne, så den här artikeln syftar till att vara en guide för att bättre förstå dess betydelse och innebörd idag.

Frimärken från år 1988.

Perestrojka (ryska: перестройка, svenska: ombyggnad) är den gemensamma termen för de reformer och den nya ideologin som används för att beskriva de stora förändringarna i de ekonomiska och politiska strukturerna under Sovjetunionens sista tid.

Reformerna hade utvecklats på begäran av sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés politbyrå och dess generalsekreterare Jurij Andropov mellan 1982 och 1984. Begreppet är brett förknippat med efterföljande generalsekreterare Michail Gorbatjov som var den som sedan presenterade reformförslagen år 1985. De antogs och inleddes av centralkommittén två år senare. Under perestrojkan introducerades fria och hemliga val inom partiet, med flera kandidater att välja mellan. De första försöken att införa marknadsekonomi gjordes också. Perestrojka tas ofta upp som en anledning till kommunismens fall i Sovjetunionen och Östblocket, och slutet på Kalla kriget. Partiets avsikt var att öka den ekonomiska friheten i Sovjetunionen.[ej i angiven källa]

Etymologi

Den ursprungliga frasen är egentligen "reformera oss", "rekonstruera oss" (ryska: перестраиваться) från 1985, vilken media gjort om till begreppet perestrojka, omstrukturering, ombyggnad. Gorbatjovs hela mening var ..."Kamrater, det är uppenbart att vi alla behöver rekonstruera oss. Var och en"... Historikern VP Danilov konstaterar att ..."i det samtida språket innebär detta begrepp inte radikala förändringar"...[förtydliga]

Se även

Källor

Externa länkar