I det breda universum av ämnen som det nuvarande samhället tar upp har Sekundärkommun stått ut som ett ämne av absolut relevans. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess inflytande på arbetsplatsen eller dess historiska betydelse, har Sekundärkommun fångat uppmärksamheten hos en bred publik i olika åldrar och yrken. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Sekundärkommun, från dess ursprung till dess utveckling idag, med syftet att ge ett globalt perspektiv på detta mycket omdiskuterade ämne.
En sekundärkommun är en kommun som består av samma geografiska område som flera "vanliga" kommuner, primärkommuner. De inrättas normalt för att handha ärenden som är för stora för att de enskilda kommunerna skall kunna ta hand om dem själva, men för små för att det skall vara nödvändigt att staten skall ha ansvar för dem.
Precis som primärkommunerna är sekundärkommunerna inrättade av staten. Om flera kommuner samarbetar på eget initiativ, betecknas de i stället som ett kommunalförbund.
I Sverige används inte benämningen sekundärkommun längre, men regionerna (tidigare benämnda landsting) är sekundärkommuner. I Finland är de moderna landskapen sekundärkommuner, likaså är i Tyskland Landkreise och Stadtkreise, och i Norge Fylkeskommune sekundärkommuner.