I den här artikeln kommer vi att utforska Sjota Rustaveli-toppen på djupet och analysera dess inverkan, relevans och inflytande inom olika områden. Sjota Rustaveli-toppen har blivit ett ämne för ett växande intresse för dagens samhälle, vilket skapar debatt och reflektion kring dess implikationer. På dessa sidor kommer vi att undersöka de många aspekterna kring Sjota Rustaveli-toppen, från dess ursprung och utveckling till dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att analysera dess samband med andra fenomen och dess roll i att forma den nuvarande världen. Vi hoppas att denna artikel fungerar som en utgångspunkt för djupare reflektion kring Sjota Rustaveli-toppen och dess implikationer för vardagen.
Sjota Rustaveli-toppen (შოთა რუსთაველის მწვერვალი, Пик Шота Руставели) | |
Sjota Rustavelis mtsvervali | |
bergstopp | |
Länder | Georgien, Ryssland |
---|---|
Delstat | Kabardinien-Balkarien |
Region | Megrelien-Övre Svanetien |
Bergskedja | Stora Kaukasus |
Höjdläge | 4 859 m ö.h. |
Koordinater | 43°00′28″N 43°04′18″Ö / 43.00777°N 43.07170°Ö |
Geonames | 493727 |
Läge i Georgien
|
Sjota Rustaveli-toppen (georgiska: შოთა რუსთაველის მწვერვალი, Sjota Rustavelis mtsvervali; ryska: Пик Шота Руставели, Pik Sjota Rustaveli) är en bergstopp på gränsen mellan norra Georgien och Ryssland. Toppen når 4 859 meter över havet. Den har fått sitt namn efter den medeltida, georgiske poeten Sjota Rustaveli.