Skomakare

Numera är Skomakare ett ämne på allas läppar. Från dess påverkan på samhället till dess olika implikationer har Skomakare fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av människor runt om i världen. Oavsett om vi talar om dess inflytande inom politik, ekonomi, teknik eller något annat område, har Skomakare visat sig vara ett ämne värt att analysera och diskutera. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta aspekterna av Skomakare och vad dess närvaro betyder för framtiden. Utan tvekan är Skomakare ett ämne som kommer att fortsätta skapa intresse och diskussion under de kommande åren, och det är avgörande att förstå dess betydelse i det nuvarande landskapet.

Nutida skomakare i Bangladesh.

Skomakare är en person som har till yrke att tillverka eller laga skor. Efterleden "makare" härrör från tyskan machen, att göra.

Skomakare i Sverige

Interiör från ett äldre skomakeri i Danmark.

Skomakarna i Sverige var ursprungligen organiserade i ett skrå, kallat Skomakareämbetet (bildat 1474 och nedlagt 1848). De var inställda på massproducering av enklare skor, medan finare skor och särskilt damskor normalt sett importerades. Yrkesgruppen har alltid varit en av de vanligaste och största till antalet och förekom i alla städer och även på landsbygden. I Stockholm fanns i snitt runt 20 verksamma skomakarmästare under perioden 1461–1615.

Att starta en skomakarverkstad krävde inget stort kapital, vilket gjorde att gesäller som hade svårigheter att starta en verkstad inom skrået ofta startade egna verkstäder utanför dem, vilket kraftigt underminerade skomarkarskrået. Även kvinnor öppnade sådana verksamheter utanför skråna – år 1809 beskrevs till exempel en "skomakerska" i Stockholm, "Fru Söderlund", som en av huvudstadens mest populära inom sitt yrke och överlastad av uppdrag.

Fram till mitten av 1800-talet gick skomakarna i allmänhet runt i gårdarna och tog upp beställningar på skor. Anders Andersson skomakare och torparson från Kumla ändrade på detta genom att göra flera par skor i olika storlekar som han sedan sålde på marknaden. Anders Andersson, partiskomakeriets fader, tog ett stort steg mot en industrialiserad skotillverkning med centrum i Kumla och Örebro.

Idag är det Sveriges Skomakarmästarförbund (bildad 1901) som värnar skomakarnas intressen och är dess branschorganisation. Förbundet har sitt kontor på Tyskbagargatan 7 i Stockholm.

Skoflickare

Skoflickare, även kallat skobötare (böta = laga), skolappare eller lappskomästare, är en äldre yrkesbenämning på en person som lagade skor, till skillnad från skomakare som tillverkade skor. Yrket fanns på kontinenten redan under medeltiden, men omnämndes först i Sverige på 1600-talet. Redan runt 1770 föreslogs att skoflickareämbetet och skomakareämbetet skulle förenas, men det skedde först 1827 och därmed upphörde skoflickarehantverket att vara ett självständigt yrke.

Referenser

Noter

  1. ^ Alla skråarkiv - Stadsarkivet - Stockholms stad
  2. ^ Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013
  3. ^ ”Sveriges Skomakarmästarförbund.”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191001085432/http://www.skomakare.com/om-oss. Läst 1 oktober 2019. 
  4. ^ Hantverk i Sverige. LTs förlag. 1996. sid. 386. ISBN 91-36-03283-2 
  5. ^ Stockholm stad, Stadsarkivet - Skoflickareämbetet (66/58)

Externa länkar

Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot