I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Sven Delblanc, ett ämne som har skapat intresse och debatt i det samtida samhället. Sven Delblanc har varit föremål för studier, reflektion och kontroverser, och dess inverkan har märkts på olika områden, från det personliga till det globala planet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Sven Delblanc, från dess ursprung och utveckling till dess relevans i dagens värld. Vi kommer också att analysera de olika åsikter och ståndpunkter som finns kring Sven Delblanc, samt vilka implikationer det har på människors liv och samhället i stort. Genom ett tvärvetenskapligt förhållningssätt försöker denna artikel ge en heltäckande och fördjupad vision av Sven Delblanc, med syftet att bidra till den förståelse och reflektion kring detta ämne som är så relevant idag.
Sven Delblanc | |
Född | Sven Axel Herman Delblanc 26 maj 1931 Swan River, Manitoba, Kanada |
---|---|
Död | 15 december 1992 (61 år) Sunnersta, Uppsala, Sverige |
Yrke | Författare, litteraturvetare |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Verksam | 1962–1992 |
Genrer | Prosa, dramatik |
Noterbara verk | Hedebysviten (1970–1976): Åminne (1970) Stenfågel (1973) Vinteride (1974) Stadsporten (1976) |
Priser | Nordiska rådets litteraturpris (1982) Litteris et Artibus (1990) Augustpriset (1991) |
Maka | Christina Ekegård (g. 1955–1992; hans död) |
Barn | Anna (f. 1960) Fredrik (f. 1967) |
Sven Axel Herman Delblanc, född 26 maj 1931 i Swan River i Manitoba i Kanada, död 15 december 1992 i Uppsala, var en svensk författare och litteraturvetare. Han anses av vissa som en av efterkrigslitteraturens främsta författare[källa behövs] och skrev under sin verksamma tid ett flertal romaner och pjäser till radio och scenteater.
Delblanc föddes i Kanada men växte huvudsakligen upp i Sverige, på gården Mölna Övre, väster om Vagnhärad i Södermanland. Han var son till Siegfrid Axel Herman Delblanc och Anna, född Nordfeldt. Föräldrarna skilde sig 1942, och fadern flyttade 1946 tillbaka till Kanada där han gifte om sig. Farfadern, Friedrich Hermann Delblanc, var boktryckare i Stockholm, men bördig från Leipzig i Sachsen. Moderns släkt kom från Väse i Värmland, och mormodern från Norge. Släkten Delblanc levde under 1300-talet i södra Frankrike i närheten av Le Puy[förtydliga] men en anfader deserterade under Napoleon I till Tyskland. Morfadern Axel Nordfält var inspiration till rollfiguren Samuel i Samuels bok (1981). Från 1955 till sin död var Delblanc gift med Christina Ekegård (f. 1935). Tillsammans fick de två barn, dottern Anna (f. 1960) och sonen Fredrik (f. 1967).
Delblanc blev fil. mag. 1956, fil. lic. 1959 och fil. dr 1965, allt vid Uppsala universitet, där han från 1965 var docent i litteraturhistoria. Han var gästprofessor vid Berkeley-universitetet i Kalifornien 1968–1969, och 1976 installerades han som hedersledamot vid Södermanlands-Nerikes nation i Uppsala. Åren 1987–1989 var han tillsammans med Lars Lönnroth redaktör för band I–V i Den svenska litteraturen. Han utgav även skrifter av bl.a. Viktor Rydberg, August Strindberg, Selma Lagerlöf och Herman Bang. Som skribent medverkade Delblanc i flera tidskrifter och tidningar, bl.a. Artes, BLM, Samlaren, Expressen och Svenska Dagbladet. Före sin död utpekades han ibland som författaren bakom pseudonymen Bo Balderson.
Sitt stora folkliga genombrott fick Delblanc med sin romansvit om Hedeby, ett fiktivt samhälle i Södermanland, som omfattar böckerna Åminne (1970), Stenfågel (1973), Vinteride (1974) och Stadsporten (1976). TV-serien Hedebyborna, som Delblanc själv skrev manus till, bygger på de tre första böckerna i romansviten.
Mot slutet av sitt liv insjuknade Delblanc i cancer. Delar av sin sista bok, den postumt utgivna Agnar (1993), skrev han på maskin med endast vänster pekfinger, eftersom cancern hade spridit sig till hans högra underarm och hand. ”Det betyder ju mindre om jag ännu vill skriva. Med ett pekfinger kan man skapa en värld”, skriver han i bokens sista kapitel, som han avslutade i juni 1992.
Sven Delblanc avled den 15 december 1992. Han ligger begravd på Hammarby kyrkogård söder om Uppsala, några kilometer från villaförorten Sunnersta där han bodde.
|
|
|