Tertiär

Tertiär är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom historien. Sedan upptäckten har den väckt intresse hos forskare, vetenskapsmän och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Tertiär, dess inverkan på samhället, dess relevans idag och dess roll i framtiden. Från dess inflytande på populärkulturen till dess betydelse inom vetenskap och teknik har Tertiär satt en outplånlig prägel på världen omkring oss. Genom en omfattande analys kommer vi att försöka belysa detta fascinerande ämne och dess implikationer i vårt dagliga liv.

För substitutionsgraden inom organisk kemi, se Tertiär (kemi).
Fanerozoikum
Eon Era Period Miljoner
år sedan
Fanero-
zoikum
Kenozoikum Kvartär 2,6–0,0
Neogen 23–2,6
Paleogen 66–23
Mesozoikum Krita 145–66
Jura 201–145
Trias 252–201
Paleozoikum Perm 299–252
Karbon 359–299
Devon 419–359
Silur 444–419
Ordovicium 485–444
Kambrium 541–485
Protero-
zoikum
Neoprotero-
zoikum
Ediacara tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

Tertiär är en tidigare använd geologisk tidsperiod som varade mellan 65,5–2,6 miljoner år sedan. Den ingick ursprungligen i ett äldre geologiskt system med fyra geologiska perioder: primär, sekundär, tertiär och kvartär. I nutida geologi är tertiärtiden ersatt av perioderna paleogen och neogen, som utgör de första 96% av tiden i eran kenozoikum.

I Sverige finns det kända tertiära avlagringar i främst Skåne och Blekinge. I synnerhet finns upp till 180 meter mäktiga kalkavlagringar i Skåne från tertiärs nedersta etage, från Dan-tiden.

Under tertiärtiden ersatte däggdjuren de tidigare kräldjuren som de dominerande ryggradsdjuren på land och fåglarna utvecklades i många olika former.

Referenser

  1. ^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 126
  2. ^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 227-229

Externa länkar