Ämnet Tjetjenska har varit av stort intresse och debatt i det samtida samhället. Från sitt ursprung till nutid har Tjetjenska spelat en grundläggande roll i olika aspekter av livet, genom att påverka kultur, ekonomi, politik och mellanmänskliga relationer. Med tiden har Tjetjenska utvecklats och anpassats till förändringarna och utmaningarna i den moderna världen, och skapat nya möjligheter och utmaningar för individer och samhällen. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och effekten av Tjetjenska i vår värld idag, och analysera dess implikationer och möjliga framtidsperspektiv.
Tjetjenska | |
Нохчийн мотт | |
Talas i | Ryssland Jordanien |
---|---|
Region | Kaukasien |
Antal talare | ca 890 000 |
Status | hotat |
Språkfamilj | Nordöstkaukasiska språk
|
kyrilliska, latinska, arabiska | |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Ryssland |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | ce |
ISO 639‐2 | che |
ISO 639‐3 | che |
SIL | che |
Regionen där tjetjenska talas i. |
Tjetjenska (eget namn: Нохчийн мотт, nochtjijn mott eller Noxčiyn mott) är ett nordöstkaukasiskt språk som, tillsammans med ingusjiska och bats, utgör undergruppen nach. Det talas av cirka 890 000 personer, främst tjetjener i Tjetjenien. Namnet för folket och språket kommer från byn Tjeetjan där ryssarna först mötte med tjetjener.
I slutet av 1800-talet flydde många tjetjener till Jordanien då Ryska imperiet tog över Kaukasien. Språket talas i Jordanien fortfarande idag och de etniska tjetjener har en kvoterad plats i landets parlament. Idag uppskattas antal tjetjener i Jordanien vara 12 000–30 000.
Språket skrivs med kyrilliska, latinska och arabiska alfabetet.
Bilabial | Labiodental | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Uvular | Epiglottal | Glottal | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nasal | m | n | ||||||||
Klusil | Oasp. | p | b | t | d | k | g | q | ʡ | ʔ | |||
Asp. | p' | t' | k' | q' | ||||||
Affrikat | Oasp. | ts | dz | t͡ʃ | |||||||
Asp. | ts' | t͡ʃ' | ||||||||
Frikativ | v | s | z | ʃ | ʒ | x | ɣ | ħ | ʕ | h | ||||
Tremulant | r̩ | r | |||||||||
Lateral | l | |||||||||
Approximant | j |
Främre | Central | Bakre | |
---|---|---|---|
Sluten | i | y | u | |
Mellansluten | e | o | |
Öppen | a |
Alla vokaler kan realiseras som både korta och långa.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
цхьаъ | шиъ | кхоъ | диъ | пхиъ | ялхӀ | ворхӀ | бархӀ | исс | итт |
tshaj | sjij | qoj | dij | phij | jalh | vorh | barh | iss | itt |