Uppsala slottslän
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Uppsala slottslän. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Uppsala slottslän varit föremål för otaliga studier och debatter genom åren. När vi går vidare genom denna djupgående analys kommer vi att upptäcka de många aspekter som har bidragit till Uppsala slottsläns framträdande plats inom olika sfärer, vare sig det är populärkultur, vetenskap, politik eller någon annan sfär av vardagslivet. Utan tvekan representerar Uppsala slottslän ett mycket relevant ämne som förtjänar att undersökas från olika perspektiv för att förstå dess verkliga omfattning och betydelse i den moderna världen.
Uppsala slottslän var ett slottslän i landskapet Uppland. Det fanns sedan tiden då Sverige ingick i Kalmarunionen från tidigt 1400-tal. Länets administrativa centrum var Uppsala (Upsala hus, från 1530-talet Uppsala slott).
Länet omfattade Ulleråkers, Bälinge och Vaksala och från 1527 Rasbo härad och från 1530 Norunda härad. Ursprungligen hade dessutom Tierps, Våla och Olands härader ingått.
Under Vasatiden blev slottslänen mer centralstyrda och fick mer karaktären av fögderier och flera nya fögderier bildades inom de tidigare slottslänen. Förutom huvudfögderiet som omfattde Ulleråker och mesta tiden Bälinge, så fanns: från 1548 ett fögderi för slottet, ett gårdsfödgeri för Hallkved 1556-1572, ett för Rasbo och Vaksala från 1549 samt ett för Norunda 1534-1536, 1549-1565.
Slottslänet upphörde när Upplands län bildades 1634, och var sedan kärnan i det Uppsala län som sedan bildades 1640/1714.
Referenser
- Almquist, Jan Eric (1917). den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1530. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 191