Välinge
Idag går vi in i den fascinerande världen av Välinge, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Välinge varit föremål för studier, debatt och beundran. Med ett arv som sträcker sig över århundraden har Välinge satt en outplånlig prägel på olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska historien, betydelsen och återverkningarna av Välinge, vilket ger en djupare inblick i ett ämne som fortsätter att generera intresse och inspiration idag.
| Välinge | |
| småort, kyrkby | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Helsingborgs kommun |
| Distrikt | Välinge distrikt |
| Koordinater | 56°10′57″N 12°48′33″Ö / 56.18250°N 12.80917°Ö |
| Area | 21 hektar (2020) |
| Folkmängd | 84 (2020) |
| Befolkningstäthet | 4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 042 |
| Småortskod | S3861 |
| Beb.områdeskod | 1283SB137 (1990–) |
  Ortens läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Välinge | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Välinge är en småort i Helsingborgs kommun och kyrkby i Välinge socken. Här finns Välinge kyrka som troligen härstammar från 1200-talet.
Den nuvarande bebyggelsen är till största delen koncentrerad kring Välingevägen och består till största delen av villor och gårdsbebyggelse. Kyrkan ligger i samhällets sydöstra hörn tillsammans med prästgård och klockareboställe. Längre norrut, längs Välingevägen, finns ett antal mindre industrier.
Historia
Orten Välinge, ibland även kallad Kyrkvälinge har kvar mycket av sin medeltida karaktär där präst- och klockaregården är belägna i kyrkans omedelbara närhet. Det ursprungliga landskapet dominerades förr nästan helt av skog, med består numera av fullåkersbygd med endast mindre inslag av skogsdungar vid slätten i närheten av Vege å.
Bland de förhistoriska lämningar man funnit i området finns ett antal järnåldershögar och några stenåldersboplatser. De äldsta lämningarna har funnits längre norrut, vid kustområdet kring Utvälinge. Ortnamnet är bildat av förledet vædhil, som betecknar ett vadställe, troligen över Hasslarpsån, ett biflöde till Vege å. Efterledet "-inge" är en inbyggarbeteckning och härstammar från järnåldern och folkvandringstiden.
Referenser
Noter
- ^ Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
Källor
- Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
- "Goda livsmiljöer, Landsbygden" (2002). I Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002 (s. 92). Helsingborg: Helsingborgs stad.
