I dagens värld är Vasaloppet 1944 ett ämne som blir allt mer relevant och intressant. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på människors dagliga liv har Vasaloppet 1944 blivit ett återkommande tema i debatter, samtal och analyser. När vi går framåt i tiden fortsätter Vasaloppet 1944 att generera djup reflektion inom olika områden, från politik och ekonomi till kultur och teknik. Det är därför det är viktigt att ta itu med denna fråga på ett djupt och detaljerat sätt, för att förstå dess omfattning och för att kunna förstå dess verkliga inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Vasaloppet 1944, och ta upp dess betydelse och betydelse idag.
Vasaloppet 1944 | |
Datum | 26 februari 1944 |
---|---|
Värdskap | |
Land | Sverige |
Plats | Dalarna |
← 1943 1945 → |
Vasaloppet 1944 avgjordes den 26 februari 1944, och var den 21:a upplagan av Vasaloppet. Det blev det sista lopp som kördes i februari månad. Det blev en spurtstrid mellan Nils ”Mora-Nisse” Karlsson och Gösta Anderson från Umeå, som Gösta Andersson gick segrande ur.
Not: Pl = Placering, Nr = Startnummer, Tid = Sluttid
Pl. | Nr | Namn | Klubb/Land | Tid | Diff |
---|---|---|---|---|---|
Gösta Andersson | IFK Umeå | ||||
Nils Karlsson | IFK Mora | ||||
Anders Törnkvist | IFK Mora | ||||
Olle Wiklund | Bergvik | ||||
Manfred Stattin | Wäija-Dynäs |
|