I dagens värld har Vresros blivit ett ämne för stort intresse och debatt. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i politiken eller dess inflytande på den kulturella sfären, har Vresros fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Den här artikeln syftar till att utforska olika aspekter av Vresros och belysa dess betydelse och implikationer inom olika områden. Från dess ursprung till dess utveckling över tid, inklusive dess inflytande på människors dagliga liv, har Vresros blivit ett ämne som vi inte kan ignorera. Genom en fördjupad analys vill denna artikel ge en helhetssyn på Vresros och dess påverkan på dagens samhälle.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Vresros | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Rosordningen Rosales |
Familj | Rosväxter Rosaceae |
Underfamilj | Rosoideae |
Släkte | Rossläktet Rosa |
Art | Vresros R. rugosa |
Vetenskapligt namn | |
§ Rosa rugosa | |
Auktor | Thunberg, 1784 |
Vresros (Rosa rugosa) är en art av rosor från Östasien, med stora mörkt rosenröda blommor. Den är vanlig i trädgårdar och parker.
Vresrosen kom till Sverige cirka 1780 med Linnés lärjunge Carl Peter Thunberg som varit i Japan där den växer vilt.
I Danmark och runt Nordsjön har den odlats som sandbindare i dynområden, och har med havsströmmarna spritts längs de svenska kusterna. Den påträffas bland annat på sandstränder från Bohuslän till Gästrikland, och även på moränstränder på västkustens kobbar och skär.
Arten är populär på grund av sin härdighet. Den är dock en invasiv främmande art i Sverige enligt Naturvårdsverket då den sprider sig snabbt och slår ut andra arter. Den är inte förbjuden enligt EU:s lista över invasiva arter. Däremot ingår den i Finland i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter sedan den 1 juni 2019, vilket medför att vresros inte får importeras, odlas, transporteras, vidarebefordras, säljas, marknadsföras eller överlåtas. Befintliga bestånd måste destrueras senast 2022. Motsvarande förbud diskuteras i bland annat Sverige. Observera dock att det endast är den ursprungliga arten Rosa Rugosa som känns igen på sina enkla blommor som är invasiv. Sorter och hybrider av vresros är mer eller mindre sterila och betraktas inte som invasiva.
Vresrosen är en 1–2 m hög rosbuske med ett utbrett och starkt förgrenat växtsätt. Den sprider sig genom jordiska utlöpare och bildar kompakta mattor eller ogenomträngliga buskage i sandiga kustlandskap. Grenarna är täckta av vassa, borstliknande taggar, som unga och oförvedade är de filthåriga. Bladen är mörkgröna och blanka, med en rynkig ovansida, undersidan är gråaktig och filthårig. Varje blad har 7–9 småblad.
Blomningstiden är lång, blommorna är stora (6–8 cm i diameter), väldoftande, med mörkt ceriseröda kronblad. Frukterna, nyponen, är stora, C-vitaminrika, tillplattade runda och mjuka i fruktköttet. I Japan kallas de för sjö- eller strandaubergine.
Vresrosor räknas till de mest lättskötta rosorna och kan odlas i hela Sverige då de klarar köldknäppar på −45 °C. De kräver dock stort utrymme då de är bredväxande, och blir något högre än Gallicarosorna.
Ett användningsområde är till häckar.
Fylldblommiga exemplar kallas ibland R. rugosa f. plena, men det är bättre att använda sig av sortnamnet 'Plena' när det rör sig om trädgårdsformer.
Många vresrosor som säljs på den svenska marknaden är hybrider med andra rosor och förs till rugosarosorna (Rosa Rugosa-gruppen). De finns i de flesta färger, sorterna 'Agnes' och 'Dr Eckener' i gult sedan början av 1900-talet genom korsningar med persisk gulros (R. (Foetida-Gruppen) 'Persiana') och tehybridrosor (R. Tehybrid-Gruppen).
Vresros har korsats med andra rena arter och en del av dem har fått vetenskapliga namn:
var. rugosa
var. chamissoniana C.A.Mey.
|