I François Mauriacs artikel kommer vi att noggrant utforska alla aspekter av detta ämne. Från dess ursprung till dess utveckling över tid, genom dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Vi kommer att analysera olika perspektiv och åsikter från experter inom området, samt relevant data som hjälper till att bättre förstå betydelsen och inflytandet av François Mauriac inom olika områden. Den här artikeln syftar till att ge en fullständig och detaljerad bild av François Mauriac, med syftet att berika kunskap och främja kritisk reflektion kring detta ämne.
François Mauriac | |
Pseudonym | Forez och François Sturel |
---|---|
Född | 11 oktober 1885 Bordeaux, Frankrike |
Död | 1 september 1970 (84 år) Paris, Frankrike |
Yrke | Författare |
Nationalitet | Frankrike |
Språk | Franska |
Genrer | memoar, roman och essä |
Priser | Nobelpriset i litteratur 1952 |
Släktingar | Anne Wiazemsky (barnbarn) |
Namnteckning | |
François Mauriac, född 11 oktober 1885 i Bordeaux, Frankrike, död 1 september 1970 i Paris, var en fransk författare. Han var morfar till Anne Wiazemsky. Mauriac blev 1933 invald i Franska Akademien, och 1952 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.
Mauriac var ledande inom den katolska vänstern och deltog i motståndsrörelsen på 1940-talet. Han blev tidigt faderlös och inledde 1906 sina studier i litteraturhistoria i Paris. År 1912 grundade han den katolska tidskriften Les Cahiers. Mauriac fick 1926 års Grand Prix du roman de l'Académie française, Franska Akademins romanpris. Mauriac blev 1933 invald i Franska Akademien. 1952 erhöll han Nobelpriset.
Mauriacs romaner är mörka passions- och familjehistorier, i vilka han behandlar det ondas problem i katolsk anda och med djuppsykologisk analys.
I Thérèse (1927, svensk översättning 1931) behandlas olyckor som drabbar människor utan tro. Senare, bland annat i Ormboet (1932, svensk översättning 1946) söker Mauriac visa, att människan alltid kan räkna med Guds nåd, hur djupt hon än har syndat. Miljön är hämtad från hans egna hemtrakter utanför Bordeaux, en lantlig godsägarmiljö. Mauriac skildrar den borgerliga familjens inre förfall, ofta med en förkärlek för nästan abnormt ondskefulla och förljugna människor.
|
|