I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Hnoss. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Hnoss varit föremål för otaliga studier och debatter genom åren. När vi går vidare genom denna djupgående analys kommer vi att upptäcka de många aspekter som har bidragit till Hnosss framträdande plats inom olika sfärer, vare sig det är populärkultur, vetenskap, politik eller någon annan sfär av vardagslivet. Utan tvekan representerar Hnoss ett mycket relevant ämne som förtjänar att undersökas från olika perspektiv för att förstå dess verkliga omfattning och betydelse i den moderna världen.
Hnoss (”dyrbarhet”, ”klenod”) (på svenska även Noss) är i nordisk mytologi Ods och Frejas sköna dotter. Enligt Ynglingasagan och en av namntulorna har hon en syster vid namn Gersimi.
I Gylfaginning 35 ger Snorre Sturlasson en kortfattad presentation av asynjorna i Asgård. Beskrivningen av Freja inleder han på följande sätt:
|
|
Men i Ynglingasagan, kapitel 10, sägs Freja ha två döttrar.
|
Detta är allt som berättas om Hnoss. Hon omtalas inte i någon myt, men enligt Snorre har hennes namn kunnat användas i kenningar för Freja, som då har kunnat kallas ”Hnoss moder” (móður Hnossar). Att döma av Snorres egna exempel har det dock varit vanligare att Freja har figurerat i kenningar för Hnoss. Skälet är förstås att skalder som fått ett vackert föremål i skaldelön – ofta ett vapen – gärna har velat tacka givaren i poetisk form. Det har då behövts en kenning för ”dyrgrip” eller ”klenod” (=hnoss) och denna har då kunnat väljas på temat ”Frejas dotter”. Några sådana exempel ur en dikt av skalden Einar Skulason finns i Skáldskaparmál 37: ”Härns stolta/ryktbara barn” (hróðrbarn Hǫrnar), ”Frejs systerdotter” (Freys nipt), ”Njords dotters barn” (Njarðar dóttur barn), ”vanabrudens dotter” (vanabrúðardóttir) och ”Gefns mö” (mær Gefnar). Alla dessa kenningar betyder ”Hnoss”, som då har fått representera den ”dyrbarhet” eller ”klenod” som skalden velat besjunga. I Einar Skulasons fall tycks det ha rört sig om en guldinfattad yxa, vilket fick Finnur Jónsson att döpa dikten till Øxarflokkr (Yxflocken).
En synonym till ordet hnoss är gersimi, som nämns som namnet på Hnoss syster – men hon förekommer inte i någon kenning.
Ordet hnoss har satts i samband med det anglosaxiska hnossian, ”att hamra”, som i hnossa-smíði, och antas ursprungligen ha syftat på hamrat guld.
Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 69. Libris 7236542. ISBN 9129593956