I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Kenning och upptäcka dess inverkan på vårt samhälle. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Kenning varit föremål för intresse och debatt. Genom historien har Kenning spelat en betydande roll i olika aspekter av mänskligt liv, och påverkat våra övertygelser, beteenden och relationer. Genom en djup och genomtänkt analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Kenning och dess relevans i den samtida världen. Från dess historiska rötter till dess framtida implikationer, försöker denna artikel erbjuda en komplett och insiktsfull syn på Kenning och dess betydelse i dagens kultur och samhälle.
Stilfigurer |
---|
DIALOG |
Apostrofering |
Descriptio |
Divisio |
Hypofor |
Illeism |
Prosopopoeia |
Ratiocinatio |
Retorisk fråga |
Sermocinatio |
JÄMFÖRELSE |
Allegori |
Antites |
Kenning |
Liknelse |
Metafor |
Metonymi |
Pars pro toto |
Synekdoke |
ORDLEK |
Malapropism |
Oxymoron |
Paronomasi |
Zeugma |
STRUKTUR |
Anastrof |
Isokolon |
Kiasm |
Parallellism |
Trikolon |
TILLÄGG |
Evidentia |
Hopning |
Hyperbol |
Perifras |
Pleonasm |
Polysyndeton |
Stegring |
Tautologi |
UPPREPNING |
Allitteration |
Anadiplos |
Anafor |
Assonans |
Epanalepsis |
Epifor |
Rim |
Symploke |
Synonymi |
UTESLUTNING |
Asyndeton |
Ellips |
Ironi |
Litotes |
Meiosis |
ÖVRIGT |
Antonomasi |
Dysfemism |
Eufemism |
Exclamatio |
Katakres |
En kenning är ett formgrepp ofta använt i äldre diktkonst, till exempel i biblisk, anglo-saxisk och fornnordisk poesi, särskilt i skaldediktningen. Kenningen liknar det stående epitetet i den grekiska diktningen och är en omskrivning för något, ibland förskönande, ibland avsett att ge ett eftertryck åt det som sagts, så att läsare eller åhöraren lägger märke till och kommer ihåg det. En kenning är en kombination av två begrepp, till exempel "Frejas tårar" för guld, och skiljer sig därigenom från en heiti, som är en poetisk synonym (t.ex. "springare" för "häst")
Genom att använda kenningar hade skalderna möjlighet att variera språket och anpassa texten till versmåttet. I den bibliska poesin, som inte använder versmått, är det enbart till för att förhöja intrycket. Den mest kända formen av kenning är omskrivningar i genitiv, såsom de nedan exemplifierande. Kenningar kan dock också bygga på metonymi och synekdoke. Det stora antalet kenningar kan medföra svårigheter för den som ska översätta, eftersom det ofta finns flera möjliga tolkningar av samma kenning.
Så kan till exempel:
Det är även möjligt att kombinera flera kenningar: Frejas ögonbryns regn betyder Frejas tårar vilket betyder guld.
Kenning kan även förekomma för att beskriva arvets lärdomar. Det omedvetna som påverkar eller påvisar medfödd kunskap.
Det har föreslagits att man skall se kenningen som en gåta som omvandlats till ett påstående. Exempel:
Kenningen bör inte förväxlas med heiti, som är en poetisk synonym.